Jag skrattar om jag vill, när jag vill!


Jag vet inte om jag tidigare informerat er om att min fru är en sån där tjej som är typ "Hej jag heter No. och jag berättar allting om allt jag gör och skall göra!"
Ett typ exempel kom upp nu när vi vandrade upp för backarna för att komma fram till mitt hus, vi går och pladdrar och skrattar (mest jag som pladdrar och framför allt skrattar...ehh..åt det jag pladdrar om. Misstänker att nån la nått i min cola i kväll..)
Vi går och jag tystnar för en sekund och No. tittar upp på mig och säger med konsentration och allvar.
"Nu skall jag berätta en saga för dig om min farbrors fru!"
"ehh..okej...Hahhahahahahaha"

No. Va inte lika road, hon tittade bara uttråkat tillbaka och sa.
"men lyssna då!"
Varpå jag härmar högt för mig själv och skrattar
"nu skall jag berätta..jag skall bara berätta för dig en saga, berätta en berättelse"
"saga sa jag" säger noomie.

Vad för saga hon berätta får jag inte skriva för då anser hon att jag skämmer ut hennes släkt! Så ni får låta fantasin flöda.

I övrigt har jag bara sagt allt fel hela kvällen, jag misstänker att det har att göra med att jag varit tyst hela dan tills nu på kvällen.
No. berättar om en full kille med solglasögon som kommit in en grå regnig dag kl 7 på morgonen till hennes butik. Han hade påstått sig varit regissör och lovade No. en roll på hans uppkommande film. Han bad om hennes nummer, som hon klokt inte gav, då säger han att de kanske blir tryggare om han ger sitt. Varpå hon svarar
"nej, det behövs inte jag kommer ändå inte vilja ringa"
Varpå Han stövlar(som No. uttryckte de) ut ur butiken lagom butter med solglasögonen på.
Varpå jag (som sagt nån måste lagt nått i colan) hojtar i hopp om att låta som en korrekt fröken. Mitt på avenyn.
"Det är ingen sol här inne, ta av dig skorna!"
No. och min andra vän uppfattar inte vad jag säger utan stannar upp när det märker att jag stannat tre meter bakom dem och slängt huvet bak i gapskratt.
Hur skulle de se ut,
"ahh..förlåt jag ska"
säger han skamset kl.7 på morgonen, och tar av sig sina skor och vandrar ut i för stora strumpor med hål i hälen i regnet och lämnar sina skor ståendes på disken. Särskilt om han har stövlar..gröna...gummistövlar.Hahahahaaha. efter en ute kväll.

Träffade en..typ..vän längre bort i stan och sa när jag kramade honom
"Kul det är att du mår?"
 Min hjärna ränkte väl spara munnen tid och säga
"kul att se dig, hur mår du"
som ett..ehh..påstående.
 
Flickan bakom mig på cafét idag hade inte så lätt med ord heller.
Hela gatans caféer va lämligen helt engagerade i en lietn måsunge som vandrade omkring på vägen och höll på att bli påkörd hela tiden. Roligast va nog när en dam kommer körandes i full fart, tvärnitar och lägger sig på tutan och skapar kö bakom sig, mitt i stan och ungen tittar oförståendes upp mot detta stora åbäke som lyser honom i hans unga ögon. stackars fågel, jag tg första steget till att jaga bort den fån vägen, när jag kom tillräckligt nära och snabbade på stegen belv han så rädd att han sket. Han sket!
Jag står där mitt på gatan alldeles ensam och skrattar. Uteserveringarna som är fulla tittar misstänkt på mig när jag står där i min paljett klänning och skrattar.
 Ju mer jag jagar honom, ju mer lyckas han komma mitt i vägen. Alla disskuterar engagerat hur mamman skall å bort ungen. Varpå flickan bakom mig envisas med att säga gång på gång till sina vänner med överlägsen ton.
"men för helvete, han är självmords belägen, fattar ni inte de. Han är självmordsbelägen"
gång, på gång.
Fick en splittrad lust att skratta(nån MÅSTE ha lagt nått i colan....) och att vända mig om och säga.
"benägen, snälla du, benägen!"
Men lite vett fanns kvar, jag avstod.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback