En bösig natt buss.
Det gör mig lite smått frustrerad att min
Hållplatsen innan dem kommer ett flickgäng på som också fyllt sig lätt berusade av denna glädjens dryck.
den ena flickan har helt glömt bort den nätta sommarklänningen hon valde innan hon lämnade hemmet. För hon kan bara inte sluta flaxa med benen. Omedveten sitter hon där med ben som örnvingar.
sluta sära på benen. Världen går nuts. Snälla du min söta vän.
Jag har just upplevt höjden av bösighet. Ljudvolymen dras upp till max då de kommer som ett gäng terrorister från slottskogens festande på Min buss för att ta sig vidare mot Mölndal. De terroriserar nattens tystnad med Bös.
Bös, bös,bös.
De pratar högt och håller flickorna lätt och nöjt på midjan för att "hjälpa" dom fram i bussen som om de uträttade något viktigt (som om flickorna va blinda och inte visste hur man använde sina ben) Pojken i mitten har blivit upplyst med den fantastiska ideén och kan bara inte hålla den för sig själv utan brister ut till sin "polare" längst bak i bussen.
"vi kör allsång, hela bussen. Kom igen. Bara fula sånger"
Vilken fantastisk idé. Alla tar i, valfri tonart. enda krav. Hög volym.
"...klappa händerna när du är riktigt glad, klappa händerna..."
"...jag känner en bott, hon heter anna, anna heter hon..."
"...sommartider, jag känner det är nånting på gång..."
"...zlatan, zlatan, igen spelar fotboll som han, Zlatan, Zlatan..."
Tjejgänget som kommit på hållplatserna innan, tittar upp på dessa nyanlända terrorister och börjar flina. Och försöker dissa situationen med att välja en egen sång. De klämmer i för kung och fosterland.
"wwwwOoooaahh, vi har slutat 9:an, WWooooaaaahh, vi har slutat 9:an"
Tystnar och ler och flinar sen nöjt åt varandra och alla andra som om dom gjort nått bra. (shit va många gånger jag själv fallt på det och trott att jag gjort nått bra)
Jag vill ju inte va sämre. Jag lägger ner min bok, lämnar min plats. Går bak till den livligaste orkerstern samtidigt som jag vevar en len 8:a med armen och skriker med från tånaglarna i "...jag känner en bott hon heter anna, anna heter hooooon..." och pekar på tjejen brevid mig. Och alla skrattar glatt åt mitt pekande och lägger armen om mig. jag blev drottning, jag tog över bussen!! Jag lovar er. Shit vad jag tog över! dessvärre tar tjejen jätte illa vid sig och börjar gråta!
MYTOMAN!!!!!!
NEJ, NEJ DET GJORDE JAG INTE!!! INTE INTE INTE.
Ingen sång, inget pekande, ingen armen om mig eller lämna min plats.
Jag började med en suck och tänkte på all energi kring min kampanj.
suck
Men tillslut va ljudnivån och hormonerna på så höga höjder att min tinnitus va tvungen att dra mig i läpparna och hoppa på stämbanden, fniss. Jag ler och skakar på huvudet. Jag känner mig som en mogen vuxen människa. Fantastiskt galna människor. Jag blev helt matt.
Jag har ingen rätt att hejta på bösiga männiksor. Mitt efternamn har mig ju redan fälld för bösighet 1000 gånger om. Jag älskar att bösa.
Och egentligen är de ganska härligt för dessa unga ungdomarna att få bösa till de ordentligt trots att de är lite lätt mycket berusade, i alla fall om de kommer ihåg de som en kul grej. Ett minne från i somras. Ett minne som föder en lyckosuck och ett snett leende ensam en kall vinter morgon på bussen.
Bösa
det är ju sommar.
Men bösa från hjärtat
Bösa spontant
och
skratta åt det
Känn inga gränser!
BÖSA PÅ!!
(det är fortfarande ute att vara full)
Dagens Citat:
glatt
"Nej va synd nu hinner jag inte gymma, jag får gå ut och springa några timmar (NÅGRA TIMMAR) istället."
Ibland blir jag sjuk av trötthet och samtidigt får jag dåligt samvete.
Kommentarer
Trackback