Förlåt för att Jag inte brinner för fotbollen




Jag är inte så hemskt negativ som jag hittils låtit. Men jag måste erkänna, det är kul att hejta
ibland.




Runt kring i hela min stad, fylls gatorna med människor i stora, granna, fula, håriga, kreativa hattar i blått och gult. Och i vart och varanat hörn säljs det  tröjor i samma glada färger. Liten som stor bär det vackra färgerna med liv och lust, och STOLTHET.
Igår kväll runt halv sju gick jag vid korsvägen och där va det..ja en sen lördags eftermiddag va det för ovanligheten helt dött. Hela stan hade gått nån annanstans, vart?
Jo hela stan hade satt sig  oavsett intresse klistrade framför en storbilds skärm och pumpade adrenalin.
Fotbolls Vm.

Och vad gjorde jag?
 asså..förlåt för att jag inte såg matchen. Jag va på liseberg.
Jag va på liseberg och tängdes med ett gigantist gäng 14- som alla hade gått in för att stödja sverige till 100% med dessa härliga hattar och tröjor och sverige flaggan målade på kinderna, såg dom matchen? Nej, Hycklare..haha! Och va det inte en fin mössa i blått o gult. Ja då va det en blå skärm där det stod, "söker ny kille". Sido spår..jag vet. Men Tack HIMMELSKE fader för att jag är 21 år!

I princip alla mina kompisar har laddat för detta sommar event sen långt innan jul (så känns de i alla fall) och är nu i eld och lågor över att få diskutera stragtegier och laguppställning ( ja..okej..har inte hört någon av dem riktigt komma igång med det än..men det är bara för att ja inte hängt så mkt med killarna som börjar på stort G och L) Och jag ber om ursäkt. Men jag skiter (än så länge) i Vm.

Det mest komiska med det hela är att jag känner mig själv ganska bra..ehh..och jag vet hur det gick förra Vm, då jag även då gjorde andra mer relevanta saker under matchtiderna (satt själv i ett hörn??). Ja, jag va ensam och utanför. Och fann mig tillsut en dag sittandes i telefon med min Nom vilt disskuterandes hur dåligt sverige hade spelat matchen innan och la passionerat fram hur de borde gått till väga. Nom sitter tyst i telefonen och börjar sen stilla fnissa. Jag var fallen.

Och jag är en, inte allt för sällan flockfallande individ. Jag skall vara mig själv en liten stund, och sen..ja, jag kommer inte kunna stå emot. Jag skall springa med flocken.

Sveriges Landslag, läs 
www.nome.blogg.se
Lycka till! 




Kommentarer
Postat av: n

farmor. pappa.

2006-06-12 @ 05:38:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback