johanna

Jag brukar njuta av hösten, färgerna, den bitande nya kylan som gör kinderna rosiga, frisk luft, nya tider, fallna löv att sparka i, höstkläder, varma tröjor och framför allt nya skrivböcker och pennor.  Hösten, den vackra, fräscha, de nya.

Men begreppet höstdeppression har för mig blivit lite mer klar denna höst.
Allt suger, hatar mitt jobb, de är okej när man väl ÄR där. Men ångesten innan, lönen, tempot. Totalt fullkomligt menningslöst. Hittar verkligen ingen menning med det. Ingen menning stark nog att slappna av i tillvaron I alla fall. Jag vill säga, tack och hej jag tror bestämt jag byter jobb och det är illa kvikt. Dansen går inte,d en går verkligen inte, det sätter sig inte. Blir fullkomligt galen, dansar för lite..de är min analys av läget. För lite för att komma in i det.

Dags att styra upp saker och ting, fatta modet långt där nere och göra något åt denna eländiga skit!