Ambivalens och Vänner
Tillbaka i Uppsala.
När jag anländer på perongen sent ikväll vilka står inte där och väntar på mig bara sådär. Johan och Jossan. Då känns de gött att vara tillbaka, helt klart! Tack fina ni!
Det är alltid lite ambivalent att lämna Göteborg. Det är ens liv, delar av ens liv som ligger lite latent när man är här, eller de står på standby och så kommer man hem till Göteborg så skall man plötsligt bemästra Göteborg igen och sätta Uppsala på standby.. Ja det är lite rörigt det där. För att inte tala om att hänga med Nome på hemmaplan igen för att sen åka, bryta upp, igen. Hela hela tiden. Tur att man vet var man har varandra. Det finns inte många såna vänner, såna som hon.
Men nu är de back till uppsala som gäller. Har läst halva "Lewis resa" nu. Och texterna till morgondagens seminarium är lästa och anteckningar har gåtts igenom. Så lite på rätta sidan är man igen. Tjoho. Så var de det där med sömn ja.. ehh..
Så, god natt då.