Men VAD är felet på mig? feat. Rowing.

Så upptäcker jag NU att jag skrivit "Have mercy IN me" som titel på förra. Passade väl visserligen det inlägget. Jag blir så trött på mig själv ibland, nej inte ibland, VÄLDIGT ofta. Då brukar jag sucka åt mig själv och säga "Men Johanna, lägg av. Vad är felet med dig." eller "Åh, jag blir så trött på mig själv." Fast allra oftast, så skrattar jag åt mig själv.

Som idag då jag nervöst skulle leta mig fram till var jag skulle ro någonstans, bet mig i läppen frenetiskt för att kunna se lugn ut. (Smart val Johanna... då ser man verkligen väldigt lugn och samlad och världsvan ut). Hittar tillslut eventuellt fram till där jag tror att det eventuellt kan vara. Men alla jag frågar har INGEN aning. Funderar på om jag skall fråga i infodisken dom är överbelamrad med folk, men backar då jag inser att jag kommit 2 timmar för tidigt. Vad är felet på mig. *Vissel, vissel, vissel "äh, det visste jag väl. Ville bara se var de låg.. nu ska jag gå och... ehh.. se upptagen ut." Suck.

Idag skulle själva roandet utföras i en inomhusbassäng, för att bara öva tekniken och inte behöva tänka på balansen och så. Förväntade mig överatletiska tjejer med super starka armar men fann mig tillsist (efter ALL VÄNTAN) i en grupp med fnittrande töser, särskilt 2 stycken. De fnittrade och tjattrade i ett. När vi väl skulle ro så rodde de i alla fall, trodde ett tag där att de skulle hålla årorna med fingertopparna, men de tog rätt stadiga tag ändå.
Vi var alla nybörjare så de va ingen press alls, mest bara testa grejen för att se om vi gillade det eller inte. JAg gillade det, kan tänka mig att jag kommer älska det när vi väl kommer ut på vattnet, vilket vi nog kommer göra på fredag. Måste ta ett simtest först, på onsdag för att vara exakt.

Till min glädje proklamerade vår tränare för dagen att:
 "Detta året kommer bli mkt roligare än förra, vi skall ha bättre träningstider och mer supa,(Yeeeahhh kände jag. Som jag väntat på att få supa...) vi håller på att ordna en fest dit även alla rugby killarna kommer"
"Yeeaaaajjj" utbrister fnitter töserna i kör
"Ja, Rugbykillarna är anledningen till att vi kom till Oxford från början!" Så tittade de på varandra med tindrande och förväntansfulla ögon och fnittrar hysteriskt. Min blick mötter då tjejen tvärs över mig som verkar vara i min ålder och vi tittade roat på varandra, och kände oss nog båda plötsligt sjukt gamla. 

Well, detta kanske blir mitt team nu.. to be continued.

GOD NATT världen. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback