Mourn with those who mourn...
Hej,
Sov skitdåligt inatt, vaknade hela tiden när jag skulle vända mig. Sabla träningsvärk. Men, men... jag ska sluta klaga.
I förmiddags var jag på "Fuel for Fire" som är en träff för alla involverade i lovsångsarbetet i St. Aldates. Tror de har de en gång i månaden. Det innebär brunch, undervisning och lovsång tror jag. Idag var det dock lite annorlunda. På grund av Joannas död så var stämningen något tung. Om ni missat tidigare inlägg så blev Joanna som är medarbetare i St. Aldates och personlig assistent till huvudpastorn igår morse påkörd av en lastbil då hon cyklade till jobbet. Hon dog 30 minuter efter krocken.
Charlie som är huvudpastor skulle egentligen hållt undervisning för oss idag, men med sprucken röst förklarade han att han inte kommer kunna göra det idag. Då han behöver ordna med en del saker pågrund av Joannas död. Han tröstade med ord från Bibeln om att den som tror på Jesus skall leva även om hon dör. Att vi skall ha vårt hopp i det även om många av oss nu är in i en tid av svår sorg.
De hade först pratat om att ställa in dagens Fuel for fire, då framför allt de lovsångsansvariga stått Joanna mkt nära. Men kände att det var viktigt att även i sorg få lovsjunga tillsammans. Precis som psaltaren i gamla testamentet uttrycker glädje och tacksamhet också verkligen uttrycker och jämrar sig i både sorg, ren förtvivlan. Så får även våra lovsånger vara. De måste inte bara vara käcka och glada. Det är så sant. Det blev en fantastisk stund av lovsång om Guds trofasthet, om smärta och känsla av hopplöshet och om hoppet i Jesus. En av sångerna vi sjöng var den jag länkat till i inlägget nedan. Så stark lovsångsledare att stå uppe och sjunga de orden mitt i allt. Många grät och många av oss var också nya, flera hade aldrig träffat Joanna. Men vi fick liksom sörja med dem som sörjde. Precis som Romarbrevet uppmuntrar till, det är en del av vara kristna syskon de. <3
Resten av dagen har jag äntligen skrivit klart den där expositionen till måndag. Hoppas det går bra.
Hoppas ni mår bra där ute.
Sov skitdåligt inatt, vaknade hela tiden när jag skulle vända mig. Sabla träningsvärk. Men, men... jag ska sluta klaga.
I förmiddags var jag på "Fuel for Fire" som är en träff för alla involverade i lovsångsarbetet i St. Aldates. Tror de har de en gång i månaden. Det innebär brunch, undervisning och lovsång tror jag. Idag var det dock lite annorlunda. På grund av Joannas död så var stämningen något tung. Om ni missat tidigare inlägg så blev Joanna som är medarbetare i St. Aldates och personlig assistent till huvudpastorn igår morse påkörd av en lastbil då hon cyklade till jobbet. Hon dog 30 minuter efter krocken.
Charlie som är huvudpastor skulle egentligen hållt undervisning för oss idag, men med sprucken röst förklarade han att han inte kommer kunna göra det idag. Då han behöver ordna med en del saker pågrund av Joannas död. Han tröstade med ord från Bibeln om att den som tror på Jesus skall leva även om hon dör. Att vi skall ha vårt hopp i det även om många av oss nu är in i en tid av svår sorg.
De hade först pratat om att ställa in dagens Fuel for fire, då framför allt de lovsångsansvariga stått Joanna mkt nära. Men kände att det var viktigt att även i sorg få lovsjunga tillsammans. Precis som psaltaren i gamla testamentet uttrycker glädje och tacksamhet också verkligen uttrycker och jämrar sig i både sorg, ren förtvivlan. Så får även våra lovsånger vara. De måste inte bara vara käcka och glada. Det är så sant. Det blev en fantastisk stund av lovsång om Guds trofasthet, om smärta och känsla av hopplöshet och om hoppet i Jesus. En av sångerna vi sjöng var den jag länkat till i inlägget nedan. Så stark lovsångsledare att stå uppe och sjunga de orden mitt i allt. Många grät och många av oss var också nya, flera hade aldrig träffat Joanna. Men vi fick liksom sörja med dem som sörjde. Precis som Romarbrevet uppmuntrar till, det är en del av vara kristna syskon de. <3
Resten av dagen har jag äntligen skrivit klart den där expositionen till måndag. Hoppas det går bra.
Hoppas ni mår bra där ute.
Kommentarer
Trackback