johanna

I torsdags började morgonen tidigt. Städade och redo tog vi oss till Examination School för att vara med på en "typ välkomsdag" för internationella studenter. Jag hade skrivit ut programmet för så jag kunde ha koll på vad som skulle ske, visste inte om man skulle få något program på plats. Men vi anländer och få inte bara ett programme utan en massa bra information och ett program I en fin Oxfordmapp med tillhörande skrivbok. Seriöst och proffsigt så det förslår.

I den lilla mappen fann jag även en namnskylt att fylla i och sätta på mig. Jag skrev snällt i och klämde duktigt på mig den. Den enormt pampiga salen fylldes upp och snart inleddes dagen av tal från the Vice Chancellor.


Med rak rygg och med tindrande ögon och en myndig röst säger han "Congratulations on succesfully getting in to one of the most prestiges Universitys (paus) OF THE WOLD! Some of the greatest have studied here, nobel prize winners and blablablaa...." Så fortsatte ståtligt talet och boostade upp oss riktigt regält. Vi är eliten. Kändes så märkligt, så kul och grymt priviligerat och teologiska studier har aldrig känt så missplacerat. Det är de lägena jag får påminna sig om varför jag EGENTLIGEN är här. Vem handlar detta om egentligen, var skall allt jag får härifrån riktas? Lätt att man suger åt sig alla stora ord och börjar bygga på sitt luftslott och tro att man är här för sin egen brilliant, vilket säkert många är. Men i mitt fall handlar det inte om det, handlar teologi någonsin om det..? I ALLA FALL, Vice Chancellor, eller Professor Andrew Hamilton som han faktiskt heter verkar vara en mycket varm och sympatisk man. Skulle gärna drick te med honom. Men jag kunde inte hjälpa att ändå känna lite såhär:

 
(För er som inte kan läsa mitt kroppspråk så säger det, "ah, jag känner mig så liten. Oxford University, vad gör jag här? Hur lyckades jag lura dem? När ska de komma på mig. SPELA COOL, SPELA COOL och eftertänksam.)

Dagen fortsatte i massa bra, hjälpfulla seminarier om diverse saker som kan vara bra att veta, allt från Fritidsaktiviteter i Oxford, hälsa, till information om kurser "Advanced communications skills". Där fanns även ett torg de öppnat upp där man kunde gå och få hjälp med att öppna bank, info om hur bodlein Library fungerar, Sub fusc (Kläderna man måste ha då man skrivs in på skolan - Matriculation (En cermoni som är den 15) och på examinationer och lite sånt), hur buss systemet fungerar etc. etc. 
Här får ni ett provsmak på hur de kan se ut:
 
(KOLLA VAD HÖGT I TAK DET ÄR)

Dagen avslutades med social hour, det bjöds på vin och så trippa folk runt med sina glad och nätverkade. Vuxet, moget och professionellt.

Torsdag kväll var jag och Nikolaj med på International pastorate som är ett typ av internationellt studentarbete, en del av ett jätte stort arbete. Vi var på en mindre tillställning, i kykan hölls en välkomstmiddag för alla nya postgrads i stan som ville komma. Över 300 pers kom, så gött. Men vi va på en mindre tillställling som egentligen var mer av en "Hej då Francis du har betytt så sjukt mycket för oss" fest för Francis som under ca. 8 har varit St. Aldates internationella pastor och jobbat med studenter, han har byggt upp ett arbete från att de va kanske 10 till att nu vara flera, flera hundra. Han har en enorm förmåga att nätverka, de säger alla och man märker det när man träffar honom. Va fint att få vara med och lyssna på alla fina tal om vad han har tillfört i SÅ många människors liv.

Strax efter det, rasade jag ner i sängen!