Framme <3

Jag kan vara den lyckligaste människan på jorden just nu. Detta är so far verkligen my kind of city.

Anlände till Oxford runt 17:30 och tog mig bort till ett mycket trevligt 
hostel där jag skall spendera natten i en mindre sovsal med 9 andra tjejer (Noomie, känns lite som christchuch, fast vi delade ju med killar). Hann inte mer än att checka in innan jag insåg att jag glömt min skinnjacka på bussen. Himla sabla skit, min favoritjacka, med mina fina skinnhandskar i dessutom. Slängde in grejerna på rummet och rusade till busstationen. Fick hjälp av en trevlig herre som visade vilka jag behövde kontakta. Dessvärre hade de stängt så får återkomma till dem imorgon, hoppas att jag kan få tag på den då.

När jag anlände till Oxford var jag dötrött, och sa till mig själv att bara hitta till Pembroke Street (där jag skall bo fortsättningsvis. Kommer in i mitt rum imorgon) och sedan kanske blogga och sen sova. Men ja, det har ju gått sådär, hela min kropp tror att jag bara skall vara här nån dag, och med så vackra byggnader så kan man ju bara inte gå och sätta sig på ett hostel med färgglada väggar. Så jag har vandrat gator upp och ner och kommer säkerligen ha nackspärr imorgon efter att ha tittat upp på så mycket fina hus. Asså, detta är verkligen den rätta staden för mig. Kommer inte gå någon nöd på mig inte.

På mina vandringar hittade jag ganska snart Pembroke Street som visade sig vara en as charmig gata mitt i smeten.


På gatans ena hörn finns ett stort glasscafé. Stort like på det. På andra sidan gatan en fantastisk stor, gammal byggnad som jag ännu inte vet vad det är. Kommer bli hög varje gång jag går ut ur dörren och ni kommer översköljas med bilder på gamla hus. Stackare. Upptäckte sen ganska snart att precis, parallellt med Pembroke Street ligger St. Aldates, församlingen jag ska ha praktik i, och de råkade ha kvällsmöte så jag tassade in och mötte en trevlig äldre man, Nick. Han är en del av församlingen och vi fick ett fint samtal innan jag tog en sväng in till Gudstjänsten. Ni skall få se bilder på hur de ser ut och funkar och allting, we got time. Här är en pyttebild på kyrkans tak i alla fall.



Har träffat lite fint folk på hostelet också, Jill från Rom och en Anastasia från Moskva. Anastasia sitter här bredvid mig just nu, hon tycker det är facinerande att jag har en blogg. Nu blev vi vänner på Facebook också, score, min första ryska vän. Stor dag!

Nej ni, nu skall jag sluta pladdra. Klockan är ju över 23.00, ska upp tidigt imorgon och få komma in i mitt studentrum.






Kommentarer
Postat av: Monica

Underbart att höra och se!

Älskar dig dottern!

/Mamma

2011-09-26 @ 08:49:36
Postat av: Josie

åhh! du kommer få det sååå bra! puss

2011-09-26 @ 11:58:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback